Plastkontinent?

Har precis kollat senaste avsnittet av gossip girl (thx, brorsan!) och ska nu dyka ned i fordringsrättens spännade värld. Funderar på att gå och handla singoallakex, då jag haft ett obeskrivligt sug efter sådana hela morgonen. Idag är jag verkligen sötsugen. Jag borde egentligen bota mitt sockersug, men jag vet inte om jag vill. Det är ju så gott!
Igår efter skolan åkte jag och tränade. Det blev 60 min F&S medeljympa. Sedan åkte jag hem, käkade med darlingen och pluggade lite grand. Kvällen avslutades med en härlig promenad tillsammans med älsklingen. Vi diskuterade dock väldigt hetsigt kring klimatproblemen som råder i världen.

Vi läste för ett tag sedan att det finns två massor, lika stora som USA till utan, som flyter omkring i stilla havet som består av massa plast. Så äckligt! Lika stort som 2 ggr USA:s yta. Det är ju inte klokt. Det jag blev lite upprörd över var att älsklingen hela tiden tjatade om att vi borde tänka oss för och använda mindre plast då vi skulle klara oss uta hälften. Och jag håller med honom, tanken är jättebra. Men vad hjälper det om vi, i pyttelilla Sverige, gör en sådan insats när vi har länder som USA, Kina och Indien som inte gör annat än att skräpar ner. Det spelar ingen roll. Jag kan mycket väl tänka mig att befolkningen i dessa länder skulle kunna agera om de visste hur vårt klot faktiskt mår, men de är helt enkelt inte upplysta. De blir bara hetsade att uppnå välfärd och allt vad det innebär. Tänk om alla i Kina skulle ha en egen microvågsugn, eller en egen bil. Hur mycket skräp skulle inte de leda till? Och såklart vill de ha det lika bra som vi i väst alltid haft det. Och jag håller med dem, såklart att de borde få ha det bra. Men deras välfärd skulle leda till vår (hela jordens!) undergång, och det vill inte jag vara med om. Därför är det dags för de stora länderna att ta sitt ansvar, att agera. Det tjänar inget till att vi i pyttelilla Sverige kör mindre med våra bilar eller skaffar tygkassar när vi handlar. Det är inte ens en droppe i havet som består av plast.

Så känner jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0