Ensam bland många
Sitter och surfar runt lite. Ska börja plugga nu, egentligen, men ville bara kommentera en grej jag läste i studenttidningen Studentliv som nyss for in genom brevinkastet av brevbäraren. Mittuppslaget i tidningen bestod om ett reportage om ensamma studenter. Om hur svårt det kan vara att skaffa riktiga vänner när man är ny på en skola och i en stad. Jag håller verkligen med. Det kan vara jättesvårt. Jag har absolut inga poblem att skaffa vänner i vanliga fall, men i skolan när alla konkurrerar är det svårt att hitta någon som man verkligen matchar med. De finns säkert där, bara det att man aldrig hinner prata med dem eftersom alla försvinner inom en tiondels sekund när föreläsningen är slut. Typ.
Jag har hittat några i min klass som jag umgås med, men de är inga människor som jag klickar helt hundra med. Jag vill hitta någon som man bara kan slappna av med, vara sig själv och inte behöva bortförklara sitt liv inför. Någon som delar några av mina intressen, någon jag kan prata shopping, mode och skvaller med samtidigt som vi kan diskutera ekonomi och politik. Någon som kommer förbi på en snabb fika ibland, och någon som jag faktiskt vill ringa. Jag vill hitta en kompis som klickar med mig och med mina intressen. Hur svårt kan det vara? Av de jag sett i klassen finns det dock ingen som matchar. Men eftersom jag vet att jag inte är översvallande hjärtlig i skolan gissar jag att andra agerar likadant. Man är i skolan för att gå på en föreläsning, och inget annat.
Visst älskar jag att umgås med älsklingen men samtidigt behöver man umgås med andra ibland. Jag har massa tjejkompisar hemma som upptar denna platsen i mitt liv där, men jag behöver någon här. Någon jag bara kan våldgästa på kvällen, kika på tv med och festa med. När vi vill.
Hur svårt kan det vara?
Ingenstans är man så ensam och så anonym som på en plats med massa människor runt omkring.
Jag har hittat några i min klass som jag umgås med, men de är inga människor som jag klickar helt hundra med. Jag vill hitta någon som man bara kan slappna av med, vara sig själv och inte behöva bortförklara sitt liv inför. Någon som delar några av mina intressen, någon jag kan prata shopping, mode och skvaller med samtidigt som vi kan diskutera ekonomi och politik. Någon som kommer förbi på en snabb fika ibland, och någon som jag faktiskt vill ringa. Jag vill hitta en kompis som klickar med mig och med mina intressen. Hur svårt kan det vara? Av de jag sett i klassen finns det dock ingen som matchar. Men eftersom jag vet att jag inte är översvallande hjärtlig i skolan gissar jag att andra agerar likadant. Man är i skolan för att gå på en föreläsning, och inget annat.
Visst älskar jag att umgås med älsklingen men samtidigt behöver man umgås med andra ibland. Jag har massa tjejkompisar hemma som upptar denna platsen i mitt liv där, men jag behöver någon här. Någon jag bara kan våldgästa på kvällen, kika på tv med och festa med. När vi vill.
Hur svårt kan det vara?
Kommentarer
Trackback
