Mitt Liv Som Mig

Det var ett tag sedan jag skrev. Mycket har hänt sedan sist. Min mastodonttenta är avklarad och klarad (!), jag jobbar mer än heltid (någon som är förvånad?! inte jag..) och har inte hunnit med ens en femtedel avalla de saker jag planerat i sommar. Ikväll bär det återigen av till jobbet, men jag fick åtminstone sovmorgon idag. Jag har dragit mitt visakort fyra (!) gångeri juli, och jag väntar med glädje på lönen som kommer på fredag. Det bästa med att jobba mycket och hela tiden är att man inte hinner göra slut på några pengar. Det sämsta är att jag inte hinner något annat heller. Pratade med M igår kväll om just detta. De enda jag träffat den senaste månaden är mina arbetskompisar och familjen. Knappt. Om inte vi hade jobbat på samma ställe hade vi antagligen inte setts alls.
 
I mitt huvud börjar storartadeoch ambitiösa planer över höstterminen och återstoden av mitt studentliv växa fram. Jag ska bli mer social, mer lycklig i den främmande stad som för närvarande är mitt hem. Jag måste försöka göra bästa möjliga av situationen. De jag umgås med nu är inte bra för mig, och ska jag vara ärlig trivs jag inte med människor som får mig att känna mig sämre än vad jag är och än dem. Dessutom ska jag ta mig tid att lyssna på mig själv, att bara göra saker jag själv vill och inte hela tiden tassa på tå för andra.

Jag vill utomlands, och om allt går som det ska väntar en resa till NY i höst. Inte riktigt den halvårsresa jag vill ha och behöver, men åtminstone en ljusglimt och något att se fram emot i höstmörkret.

Snart. Mitt liv väntar runt hörnet.